Traumatisk hjärnskada

Kvinna som föreställer person med yrsel

Vad är en traumatisk hjärnskada?

Traumatiska hjärnskador orsakas av yttre våld mot huvudet som gör att hjärnan rör sig inuti skallen. Det beror oftast på trafikolyckor eller fallolyckor men slag mot huvudet kan också leda till en hjärnskada.

Varje år får cirka 20 000 personer en traumatisk hjärnskada i Sverige. Av dem får cirka 4 000 personer långvariga besvär, ofta för resten av livet.

Du som vill få information om hur hjärnan är uppbyggd och fungerar kan se en kort film om hjärnan,  producerad av Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus.

TBI

Traumatisk hjärnskada kallas också TBI som står för Traumatic Brain Injury (engelska). Den är indelad i tre grader som beskriver omfattningen av skadan och symtom. Även hjärnskakning är en form av hjärnskada och den räknas som lätt TBI.

Illustration av hjärnan

Symtom efter lätt hjärnskada eller hjärnskakning

Vanliga symtom kan vara följande:

  • kroppsliga symtom som huvudvärk, illamående/kräkningar, yrsel, ljus- eller ljudkänslighet eller synproblem som att se suddigt eller dubbelt
  • balansstörningar
  • kognitiva besvär såsom en upplevelse av att det går långsamt att tänka och reagera, svårt att koncentrera sig och att komma ihåg saker, ibland även att se helheten eller att byta perspektiv
  • ovanlig trötthet efter fysisk ansträngning eller tankearbete samt ibland även plötslig trötthet som kan göra det svårt att hantera enkla uppgifter
  • humörsvängningar som att plötsligt bli ovanligt ledsen, irriterad eller orolig
  • svårigheter att hantera stress eller starka känslor
  • svårigheter att somna eller att sova på natten.
Man som håller en mobil i handen

Kontakta vården efter olycka eller annat våld mot huvudet

Sök alltid vård på närmaste akutmottagning om du har varit medvetslös eller har mycket ont i huvudet!

Om du har andra symtom kan du kontakta vårdcentralen eller jourhavande närsjukvård.

Du behöver också höra av dig till vårdcentralen eller annan mottagning i din närhet

  • om du försämras under dagarna eller veckorna efter en hjärnskada, även om du tidigare sökt vård för dina besvär
  • om du har symtom kvar efter fyra veckor trots tidigare kontakt med vården.

Undersökning och behandling

Du som kontaktar sjukvården får en bedömning av din skada. Du kan få en röntgenundersökning av hjärnan om läkaren anser att det är nödvändigt. Beroende på hur svår din skada är kan du bli inlagd på en avdelning för vidare observation eller eventuella undersökningar.

Svårare traumatiska hjärnskador behöver ofta opereras och kräver då en längre tids behandling på sjukhuset. Forskning och praktisk erfarenhet har visat att teambaserad vård och rehabilitering efter en hjärnskada ger bra resultat. Ett sådant team kan bestå av exempelvis en läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog och kurator.

Om talförmågan är nedsatt kan det vara nödvändigt att även en logoped ingår i rehabteamet.

Långvariga besvär

De allra flesta som råkar ut för en lättare hjärnskada eller hjärnskakning återhämtar sig helt inom ett par månader. För vissa kan det ta lite längre tid och några få kan ha kvar svårigheter även efter ett år.

Långvariga besvär efter hjärnskakning liknar de akuta symtomen men ibland kan nya svårigheter tillkomma, exempelvis

  • att ha en sämre förmåga att planera, organisera och utföra aktiviteter
  • att ha förutom huvudvärk också ont i nacken.

Vid långvariga besvär kan det vara en bra att be läkaren på vårdcentralen om en remiss till en rehabiliteringsmottagning. Där kan du träffa ett rehabiliteringsteam med olika specialiseringar såsom beskrivet i avsnittet Undersökning och behandling. Teamet gör en bedömning av dina symtom och hur de påverkar aktiviteter i ditt dagliga liv.

Rehabiliteringen innebär ofta att du tränar förmågor som blivit sämre på grund av skadan. Dessutom kan du behöva lära dig strategier för att ersätta förlorade förmågor med nya sätt att hantera en situation. Utöver det är det vanligt att smärtbehandling ingår i rehabiliteringen.

Egen vårdbegäran

Du har möjlighet att skriva en egen remiss (egen vårdbegäran) till specialistmottagningar. Här är det viktigt att du behåller kontakten med vårdcentralen, så att mottagningen vet vart de ska vända sig för att informera om bedömning och rehabiliteringsplan.

Livet med en traumatisk hjärnskada

Många som lever med en traumatisk hjärnskada upplever att livet inte är sig likt efter skadan. I avsnitten som följer här finns information och vägledning till dig som råkat ut för en hjärnskada. Som medlem kan du få tillgång till mer fakta och vägledning. Är du inte medlem?

Bli medlem

Fysisk aktivitet och goda vanor

Det är vanligt med en snabb förbättring efter det akuta skedet. Men för en fortsatt bra återhämtning är det viktigt att du har hälsosamma levnadsvanor

Livet efter en traumatisk hjärnskada

Hur livet kan bli beror på olika faktorer, exempelvis att få den rehabilitering du behöver och en vardag som är  anpassad till de nya förutsättningarna. Här hittar du mer information om livet efter en hjärnskada.

Att känna sorg över ett förändrat liv

En hjärnskada kan ibland leda till en sorgeprocess som ofta har olika faser. Att ta sig igenom sorgearbete utmynnar ofta i något bra.

Personskadereglering

Du som råkat ut för en trafikolycka kan få ersättning från trafikförsäkringen. Skador på grund av olyckor regleras genom olycksfallsförsäkring. Läs mer om personskadereglering här.

Samhället kan stötta

Samhället erbjuder patienter och närstående stöd när det handlar om arbete och sysselsättning, anpassning i hemmet, liv med familj eller andra närstående och mycket mer. Läs mer om samhällets stöd.

Närstående

Många närstående är ett viktigt stöd för personer som lever med en hjärnskada. Men ibland kan du som närstående också behöva någon som stöttar dig.

Vi vill vägleda dig på ett lättförståeligt och faktabaserat sätt. Hjälp oss att vi kan fortsätta sprida kunskap om de skador som är vanliga bland våra medlemmar!

 

Bli medlem

 

Kontakta oss!

Fyll i formuläret eller ring förbundskansliet på 08-629 27 80.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på PERSONSKADEFÖRBUNDET RTP, orgnr. 815200-4134 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Funktionella cookies

Funktionella cookies behöver placeras för att webbplatsen ska kunna prestera som du förväntar dig, exempelvis så att den känner av vilket språk som du föredrar, för att känna av om du är inloggad, för att hålla webbplatsen säker, komma ihåg inloggningsuppgifter eller för att kunna sortera produkter på webbplatsen utefter dina preferenser.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för personlig anpassning

För att ge dig en bättre upplevelse placerar vi cookies för dina preferenser

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata