Nedsatt rörlighet

Kvinna med protes lär sig att gå med hjälp av fysioterapeut

Rörelsenedsättning 

Det finns många olika typer av rörelsenedsättningar beroende på vilken orsak nedsättningen har. Vissa märks knappt, andra kan vara tydliga och påverka stora delar av livet.

En rörelsenedsättning kan vara medfödd eller uppstått på grund av en skada eller sjukdom, exempelvis som de vi nämner i våra skadegrupper. Oavsett typ av rörelsenedsättning är det viktigt att du får en personcentrerad rehabilitering som planeras och följs upp. Målet ska vara att du kan leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt.

Närbild bakifrån på en man i rullstol

Teambaserad rehabilitering

Det ger ofta bättre behandlingsresultat om du som har en bestående rörelsenedsättning kan få rehabilitering av ett team.

Ett sådant rehabiliteringsteam består av personer med olika vårdyrken, exempelvis läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut.

På vissa orter kan vårdcentralen erbjuda teambaserad rehabilitering. Ibland behövs en remiss till en mottagning som är specialiserad på rehabilitering.

Det är läkaren på vårdcentralen som kan skriva en remiss till en sådan mottagning.

Rehabiliteringsmottagning behandlar viss tid

På rehabiliteringsmottagningen görs en helhetsbedömning av dina symtom och hur aktiviteter i ditt dagliga liv påverkas. Bedömningen kan leda till att mottagningen erbjuder dig vissa insatser. När din behandling är avslutad remitteras du tillbaka till vårdcentralen.

De flesta regioner ger idag möjligheten att skriva en egen remiss (egen vårdbegäran) till specialistmottagningar. Det är viktigt att du behåller kontakten med vårdcentralen, så att mottagningen vet vart de ska vända sig för att informera om bedömning och rehabiliteringsplan.

 

Stöd att få

Ett liv med en rörelsenedsättning kan innebära att du behöver stöd för att kunna leva ett bra liv. Det kan exempelvis handla om assistans, hjälpmedel för vardag och arbete eller för att kunna leva ett hälsosamt liv.

Läs mer om vilka former av stöd samhället kan erbjuda.

Tallriksmodell enligt Livsmedelsverket

Motion, hälsa och levnadsvanor

Att vara fysiskt aktiv har många bra effekter på din hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet kan hjälpa dig att undvika en överbelastning av kroppsdelar och upprätthålla eller förbättra din funktionsförmåga. En fysioterapeut kan sammanställa ett träningsprogram, anpassat efter dina individuella behov.

På vilken nivå du är fysiskt aktiv kan se olika ut. Du kan träna, promenera, arbeta i trädgården eller vara på ett annat sätt fysiskt aktiv på ett regelbundet sätt. För vuxna med funktionsnedsättningar finns gym och idrottsanläggningar som är tillgängliga.

En del organisationer erbjuder anpassade aktiviteter och olika typer av idrott ute i naturen.

Hälsosamma vanor

Personer som lever med en rörelsenedsättning kämpar ofta med sin vikt. Muskelmassan och förmågan att röra på sig kan vara annorlunda jämfört med andra och därmed oftast också behovet av kalorier. Därför är det bra att få hjälp, exempelvis på vårdcentralen, för att få kunskap om hur nedsättningen påverkar energibehov och förbränning av kalorier.

Det är en bra rutin att väga sig regelbundet för att kunna uppmärksamma en eventuell viktuppgång, som ofta sker smygande. För någon som väger för mycket är det viktigt att ändra matvanorna och att försöka röra på sig så mycket som möjligt. Då förbränner kroppen mer energi än vad den får i sig i form av mat och dryck. Målet är att ha en hälsosam vikt som gör det enklare att vara fysiskt aktiv, förflytta sig eller hantera en rullstol.

För protesanvändare underlättar en normal vikt också att protesen passar bra.

Hälsosam mat ger kraft

Att äta hälsosamt ger kraft och energi och gör att man orkar med sin vardag. Det förstärker immunförsvaret och bidrar till att hålla sig frisk. Så fungerar det för alla.

Du som har nedsatt rörelseförmåga kan oftast äta vad du vill – men i rätt mängd. Att ställa om kosten handlar framför allt om att anpassa maten till en minskad energiomsättning.

Här är några bra tips vad du kan tänka på om du behöver ändra dina vanor:

  • Välj mat som innehåller de vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer som du behöver för att fungera optimalt.
  • Ät gärna enligt exempelvis ”Medelhavskosten” som är rik på grönsaker, frukt, nötter, fisk, fiberrika spannmålsprodukter och baljväxter. Den utmärks av låga mängder av rött kött (nötkött, gris och får) och sötad mat.
  • Välj vatten som måltidsdryck.
  • Använd gärna olivolja eller rapsolja när du lagar mat. Välj ett margarin som innehåller omättade fetter men har en låg fetthalt.
  • Undvik ”tomma” kalorierna som glass, godis, kakor, läsk och chips.
  • Avstå från mat med mycket vetemjöl och minska mat med mättat fett (till exempel feta mjölkprodukter, feta köttprodukter, choklad).
  • Undvik att dricka alkohol.
  • Ta kontakt med en dietist om du har frågor kring din kost och vikt eller om du vill komplettera med kosttillskott.

Läs mer om kost och vikt med fokus på personer som har nedsatt rörelseförmåga här.

 

Kontakta oss!