Ny handprotes gav känsel i ”fingrarna”

Text: Inna Sevelius
Foto: Tove Gilvad

Befintliga handproteser ger tillbaka funktion, men inte känsel. Det här ville man på Handkirurgiska kliniken i Malmö råda bot på med en ny protes som använder lufttryck i proteshandsken för att skapa känsel. Prototypen fungerade väl, men behöver förbättras för att känselåterkopplingen ska fungera bättre vid aktivitet.

Cirka 20 personer om året i Sverige tvingas amputera en hand. Orsaken är oftast ett trauma, till exempel en arbetsplats- eller trafikolycka. Den förlorade kroppsdelen ersätts med en protes, av vilka det finns tre olika typer. Myoelektriska proteser kan ta ett aktivt grepp och styrs av elektroder som ligger mot huden som känner av när musklerna spänns. Även mekaniska kroppsstyrda proteser kan skapa rörelse, med då med en vajer som utgår från en sele runt ryggen, medan kosmetiska proteser saknar rörelse.

– Problemet är ofta att protesen inte lever upp till patientens förväntningar, på grund av att det är svårt att ersätta en hand. Känseln är viktigare än man tror. Det finns ett känt citat av handkirurgen Erik Moberg som var verksam på 1940–60-talet: ”en hand utan känsel är att likna vid att vara blind”, säger Ulrika Wijk, som är arbetsterapeut på Handkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare vid Lunds universitet.

Det har gjorts försök att utveckla proteser som på olika sätt ger känselåterkoppling, både med och utan kirurgi. En del forskargrupper har provat att operera in elektroder i nerver för att ge känsel. Andra har försökt med stimulering på huden, till exempel genom vibration, elektricitet eller tryck.

– Men det är inte många som har kommit med en lösning som håller utanför labbet. 

Fantomsmärta är vanligt
60-90 procent av alla som har amputerat en hand upplever fantomkänsla, det vill säga en upplevelse av att handen finns kvar, men ofta även smärta av varierande grad. Smärtan kan upplevas bland annat som starka elektriska stötar, kramp i handen, en brännande känsla eller en känsla att nagelbanden är såriga. Fantomsmärtan antas bland annat ha att göra med kroppens representation i hjärnan.

– Vi har som en karta över kroppen i hjärnan. När en kroppsdel förloras, får den delen av hjärnan ingen känselinformation längre från kroppsdelen, men skickar kanske ändå ut motoriska signaler. När hjärnan inte får förväntade signaler tillbaka tolkar den detta som smärta. Men vi har ingen fullständig förklaring till fantomsmärta än.

Fantomhandkarta på underarmen
Ett annat fantomfenomen är den så kallade Phantom Hand Map. När huden på underarmen där man blivit amputerad berörs, kan man uppleva det som att de amputerade fingrarna finns kvar och berörs. Då kan man markera vilken punkt på huden som korresponderar med vilket finger. Dessa punkter bildar en känsel[1]karta, en Phantom Hand Map.

– Vissa har det väldigt tydligt, andra mer utsuddat. Det här fantomfenomenet kan bero på att när det område i hjärnan som representerar handen inte längre får information därifrån, aktiveras områden på underarmen i stället.

Lufttryck skapade känselupplevelse
Ulrika Wijk disputerade i mars 2020 på en avhandling om en ny handprotes som utvecklades i samarbete med Lunds tekniska högskola och företaget Aktiv ortopedteknik.

Sju handamputerade personer fick under fyra veckor i hemmiljö prova en individuellt anpassad handprotes, som använder lufttryck. På den myoelektriska proteshandens fingertoppar placerades små luftkuddar. När man trycker på en kudde förmedlas trycket via slangar i proteshandsken till luftbubblor i hylsan som ligger mot huden på den amputerade underarmen, så att patienten känner trycket på armen.

– Det fina var att vi kopplade slangarna i proteshandsken till fantomhandkartan, så att varje individ fick en individuell protes som byggde på den personens famtomhandkarta.

Rätt finger och rätt modalitet
Forskarna trodde att de skulle få funktionsvinster med den nya protesen, det vill säga att patienterna skulle bli skickligare med sin protes, men så blev det inte. Däremot kunde patienterna identifiera känslan av beröring. När man tryckte till exempel på protesens pekfinger upplevde personen det som ett tryck på just pekfingret.

– Det speciella är att det här inte kräver någon kirurgi och ändå får patienten upplevelsen att rätt finger berörs och med rätt modalitet, det vill säga tryck upplevs som tryck och inte till exempel som vibration.

Mindre fantomsmärta
Av de fem patienter som hade fantomsmärta fick fyra av dem mindre smärta med den nya protesen.

– När vi adderar ett sinne till, så att hjärnan får ett sensoriskt svar, blir det mer som stämmer överens med hjärnans kroppskarta av handen. Men det här är få patienter, så vi kan inte dra några långtgående slutsatser, men det är spännande.

Krävs förbättringar
En brist med den nya protesen var att vid muskelaktivitet kunde signalen från luftkudden suddas ut, till exempel om patienten lyfter en kopp med proteshanden – jämfört med att låta proteshanden vila på bordet och med den friska handens fingrar trycka på ett protesfinger. I framtiden vill forskarna förbättra kvaliteten på känselåterkopplingen genom att till exempel addera elektricitet.

– En möjlighet då är att integrera en liten motor, men problemet är att det tar plats och man vill ha en smidig och välsittande protes. Vi skulle också vilja individanpassa bättre, genom att anpassa hur stark känselåterkoppling vi kan ge. ●

Bildtext: Ulrika Wijk, doktorand vid Lunds universitet och arbetsterapeut på handkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö

Förbundet Liv 4 ulrika-wijk-foto-tove-gilvad-2

Kontakta oss!