Förstärkt rehabilitering fungerar inte som planerat

Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) är kritiska till att reformen om förstärkt rehabilitering inte har blivit genomförd på det sätt som regeringen tänkte. Detta, menar de, beror både på att aktörerna – arbetsgivare och Försäkringskassan – inte har tagit sitt ansvar, och på att det finns brister i hur regeringen utformade reformen. Marina Carlsson, förbundsordförande för Personskadeförbundet RTP, håller med om kritiken och slår fast att detta får konsekvenser för hela samhället.

– Bristerna i implementeringen slår mot de grupper som behöver få stöd i att komma tillbaka till arbetslivet och till livet. Om rehabilitering inte prioriteras innebär detta ett resursslöseri för hela samhället, både för välfärden som går miste om viktiga skatteintäkter och för individen som inte kan återgå till sysselsättning, säger hon och understryker att en förstärkt rehabilitering behöver rymma ett livslångt perspektiv och utgå från individens behov.

FAKTA Kort om reformen

Reformen om förstärkt rehabilitering för återgång i arbete trädde i kraft i juli 2018 och den förtydligar och utökar arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Reformen omfattar en förändring av ett ekonomiskt stöd som arbetsgivare kan få för att planera och genomföra rehabiliteringsåtgärder på arbetsplatsen och det ingår i Försäkringskassans tillsynsuppdrag att utöva tillsyn över arbetsgivares arbete med rehabiliteringsplanerna.